31/3 Kryssning mellan öarna

Wellington visade sig från soliga sidan idag också så vi intog frukost vid hamnpromenaden. Vi fick tag i mycket fina hot cross buns, nyzeeländska påskabullar med julkryddesmak och små fruktbitar i samt ett glasyrkors på. Delas och värms/rostas innan de äts med smör på.

En tur till civic square med möjlighet att fota sig i cricketmundering.

På eftemiddagen hoppade vi på Interislander som tog oss från Nordön till Sydön och hamnstaden Picton, där vi nu har checkat in på ett rart boende. Det finns bubbelpool i trädgården.

Vi åt en förstklassig pizza till middag och tog sedan en tur genom Picton till marinan. Nu tillbaka på vår bro med lite snacks till efterrätt.

30/3 Storstad med sol, hav och världens bästa museum

Som sagt. Idag vände det tillbaka efter gårdagskvällens ögonflimriga huvudvärk, hårda vind och sunkiga rum. Måndagen bjöd på frisk hälsa, soligt och lugnt väder samt ett hotellrumsbyte. Kul att vara i en storstad. Till skillnad från övriga orter vi har bevistat så är detta en stad man förväntas gå till fots i. Min arbetshypotes är att det är bilburenheten som gör städerna mindre tilltagande, ty det måste vara gott om plats för parkering framför varje affär och dessutom måste byggnaderna belamras med stora skräniga skyltar för att bilisterna ska kunna se dem.

Vi ägnade en betydande del av dagen åt Wellingtons stora museum Te Papa. Vilket ställe. Fem våningar med väldigt väl presenterade och intressanta utställningar. Vi fastnade särskilt för utställningen om sjuttiofemårsjubilerande Air New Zealand. Kul att se hur kabinpersonalens dräkter ändrats, hur menyerna såg ut, reklamaffischerna, och att få provsitta i en låtsaskabin.

Vi såg även en jätrestor inlagd squid (bläckfisk), fina uppstoppade fåglar (inkl. flera olika arter av vår favorit kiwifågeln)  och diverse skelett från jättestora fiskar och valar. Utställningen - Blood Earth Fire - om maoriska folkets relation till jorden var mycket engagerande.

29/3 Från Hamilton till Wellington

Söndag förmiddag bar det av från vår fasta plats i den nyzeeländska  tillvaron. En fin bussresa med många stopp på vägen. Vi åkte längs med Lake Tapo,  Nordöns största insjö,  förbi snötoppade berg och genom ljunghedar.

 Nedan en bild  från  Palmerston North.

Allt frid och fröjd så långt. Men när vi anlände i Wellington slog friden och fröjden bakut.  Det  blåste jättehårt,  jag fick migrän, hotellet hade sett sina bästa dagar och cricketlaget   blev utbrända i VM-finalen  mot Australien. Hav förtröstan. En ljusare morgondag väntar.

Sista morgonen i Hamilton 29/3

Bloggen börjar med att gratulera Jonas på namnsdagen.

Vi har precis fått vår sista pannkaksfrukost men misstänker att de andra i huset är ute efter oss. När vi gick från bordet hörde jag "last breakfast. ..last supper" följt av (diaboliskt ) skratt .

Får se om vi tar oss till Wellington idag.

28/3 Frisering och luftballonger

En sista tur till Hamilton city idag bland annat för att snygga till frisyrerna inför semestern. Det låga priset motsvarade hafsigheten i själva klippet. Jag fick försöka finputsa Jockes hackiga frisyr med en nagelsax när vi kom hem. Min lugg blev däremot rätt bra, om än frisörskan lämnade kvar det mesta av klippet i luggen så att det snöade småstrån efteråt.

Efter fish'n'chips här hemma bar det av till Hamiltons stora event "Balloons over Waikato". Det har hållit på hela veckan och dagtid har ballongerna funnits uppe i luften. Många var de som strömmade till det stora fältet på campus för att beskåda de ca 10 luftballonger som där fanns. Man ur huse. Det pratas om totalt 40000 människor.

Det var toppenfina ballonger, färgglada och utan reklam på, som fylldes med luft men med mening blev kvar på marken och glödde i mörkret genom att eldslågan tändes emellanåt. Sedan blinkade de i takt med musiken.  Vi hade förmånen att se spektaklet från en balkong i lärarutbildningshuset. Hamilton bjöd också på ett storslaget fyrverkeri som avslutning på vår vistelse i staden. Och efter att vi tittat på Coronation Street här hemma ordnade våra värdar fram glaserad banankaka för att fira Jockes födelsedag några dagar i förväg. Nu har vi packat ihop och är redo för bussresa mot Wellington imorgon

27/3 Sista dagen vid University of Waikato

Lite ledsamt att det var sista dagen på universitetet idag. Det har varit otroligt trevliga veckor, mycket bra forsk. Besökte ytterligare en förskola idag. Det var samma fria lek och öppna dörrar mellan inne och ute som på stället i Raglan som vi besökte igår. Många planteringar, återvinningsgrejer - både att de återanvände saker och gjorde nya grejer av det och att de köpte möbler och dylikt på så kallade op-shops (opportunity shops, typ Myrorna). Därtill ganska äventyrliga banor med gungor och klätterställningar (managing risk, övar barnen då).

Vi har ägnat delar av kvällen åt att planera resan på sydön och kan nu presentera den rutt som gäller mellan 29 mars och 9 april: Hamilton-Wellington (2 nätter)-färja till Picton(1 natt)-Nelson(2 nätter)-Greymouth (1 natt)-Springfield (1 natt)-Lake Tekapo (2 nätter)-Christhurch(2nätter)-Auckland-hem.

Jeanette ska se om hon kan ordna ett förskolebesök åt oss i Wellington och därför behövde hon ett telefonnummer till en av oss. Jag gav henne Jockes nummer och han fick snart detta meddelande:

26/3 En tur till Raglan

Morgonen inleddes med att Janette (JK) och jag blev fimmade nör vi hade en konversation på temat "integrating the arts in science education". Filmen var till för de studenter som läser förskollärarprogrammet på distans. Sedan tog JK med Jocke och mig till västkuststaden Raglan, ca 5 mil från Hamilton. Där besökte vi en förskola. Otroliga miljöer och stor skillnad mot Sverige ty här hade man öppna dörrar och barn som kunde röra sig mellan ute och inne utan att att bekymra sig om ytterkläder. De drog däremot på sig en hatt när de var utomhus. Vi blev väl emottagna av barn och lärare och lekte bland annat tags (kull) och byggde med dominobrickor. Jocke la även pussel och lekte hide and seek medan jag gjorde seriösa observationer av den fysiska miljön.

Ursäkta att det kom med en bit av ett finger på den bilden. Notera de gröna segeldukarna som har spänts upp över gården. Som sagt, mycket sol och lite ozonlager här.

Raglan hade på förhand beskrivits för oss som en avslappnad hippie/konstnärs/pensionärs/surfar-stad och det var den. Vi åt picknick vid havet och såg många surfers vänta förgäves på en bra våg.

I själva stadskärnan fanns flera kuliga butiker med småsaker med fin design typ glasunderlägg och magneter, kökshanddukar, hundficklampa, kattpenna. Jocke ville ha nästan allt men vi har ingen plats till sånt i resväskorna. Det blev även en long black (starkt gott kaffe) där i Raglan, eller Rags som vissa coolingar säger.

Här är själva JK. Vi har intressanta forskplaner på gång hon och jag, som ni ser.

25/3 Köttbullar och larm

Det har kommit läsarönskemål på att vi ska laga någon typiskt svensk rätt "typ tacopaj". Ikväll gjorde vi slag i saken och trillade köttbullar och redde en gräddsås.
I receptet ingick riven lök. Både Jocke och jag fick mycket tåriga ögon av rivandet.

Lingonsylt - ja lingon i sig för den delen - verkar helt okänt här. Vi tog tranbärssås istället och det funkade. Men i långa loppet alltså, skulle man kunna föra ett värdigt liv utan lingonsylt? Idag har Jocke myst i Hamilton gardens. Det resulterade att jag för första gången kom hem till huset utan att någon var där. Ett litet debacle med larmet men ingen skandal, jag lyckades stänga av det och det blev inga obehagliga konsekvenser.

Nagelbitarcricket och mer Kerosene creek 24/3

Semifinalen tog precis slut. Det var sjukt spännande och avgjordes i matchens näst sista boll. Pga regn förkortades matchen något till totalt 516 bollar, 258 per lag. Först efter 515 bollar kunde Nya Zeeland avgöra och gå till VM-final för första gången någonsin.

Här kommer en badbild från Kerosene creek och en bild från slöjdskolan.

Semifinal 24/3

Nu börjar den första semifinalen av cricket-VM. Matchen går mellan Nya Zeeland och Sydafrika. Igår när vi såg på nyheterna sa väderpresentatören "the forecast tells us that it is going to rain sixies and fours over Auckland tomorrow". Sex poäng får man om man slår bollen direkt utanför banan och fyra poäng om bollen rör marken innan den rullar mot sargen eller studsar ut från spelplanen.

En match i VM går till så att lag A börjar vara innelag. Det är totalt två slagmän på banan och dessa är kvar tills de blir brända. Vid bränning byts den brända slagmannen ut mot en ny slagman. Innelaget kan även få poäng om de springer mellan grindarna. Lag B som är utelag försöker bränna innelaget genom att kasta bollen på grinden (så att slagmannen missar bollen), genom att ta lyra, genom att kasta bollen på grinden medan innelaget springer mellan grindarna eller genom att slagmannen täcker grinden med sitt ben istället för med slagträt.

Man byter plats som inne- och utelag efter 300 kast eller om man har lyckats med att bränna tio slagmän. Vid bytet kan ställnigen vara ganska ojämn, typ 287-5.

Övningskörning 24/3

Idag fick jag låna en bil av Janette som också bor här. Det var bra både för att träna lite körning men också för att jag behövde handla, vi har middagsansvar idag och imorgon. Idag blir det en pastarätt och imorgon svenska köttbullar. Den här bilen var automatväxlad vilket vår framtid hyrbil också är. Automat underlättar verkligen det motoriska.

Det största problemet nu är att hitta till mataffärerna som ligger lite utanför stan. Sofie följde med och handlade. Vi hade en plan angående vilken butik vi skulle till men hamnade på en annan, på andra sidan stan jämfört med vad vi hade tänkt. En orsak till detta kan vara att blinkersen är på höger sida och att man blinkar vänster när man för spaken uppåt.

Den uppmärksamme ser att hon som äger huset heter Jeanette och en av hyresgästerna heter Janette. Skillnaden i uttal är marginell vilket leder till en del kommunikationsproblem.

22/3 Rotorua och Te Puia del 2

Innan vi kom fram till det geotermiska området Sofie beskrev tidigare stannande vi en kort stund och tittade på lite vatenfall och forsränning. Fallet skördade sina offer.

Förutom bubblande lera, ångande dammar och fräsande gejsrar besökte vi också en/ett Marare. Marare är mittpunkten/huvudbyggnaden i en maorisk bosättning. Vi välkomnades in i byggnadeb genom någon sorts krigsdans som följdesav att en av alla turister, den godtyckligt utvalde ledaren, fick gnugga sin näsa mot de maoriska krigarnas näsor.

När välkomstcermonin var över fick vi ett smakprov av olika maoriska kulturyttringar. Männen dansade den berömda Hakan (nu förstår vi varför de flesta skulpturer har utsträckt tunga), kvinnorna bjöd på uppvisning av sina poi-kunskaper. De var väldigt skickliga och hade bra sångröst. Enda smolken i bägaren va våra bänkgrannar som ägnade större delen av uppvisningen åt att titta på gamla foton på sin Ipad och högljutt kommentera bilderna.

Vi tittade även in i väv- respektive träslöjdsskolan som fanns på plats. Vävningskursen var 20 veckor lång och träslöjden var tre år. Just nu höll studenterna på med att färdigsställa ett minnesmärke över första världskriget. Bilden visar utsmyckningar på en båt. Båten har yxats fram från en enda trädstam och tog omkring tjugo personer. Själva finliret gjordes med hammare och stämjärn.

På vägen mellan stannade vi och tog en fika i Tirau. Staden är främst känd för sina skulpturer och konstverk i korrugerad plåt. Det är en lite skum sak att satsa på för att locka turister men det fungerade ju för oss. Märktes tydligt på prisnivån att det var en turistfälla då en burk honung var fyra gånger så dyr i Tirau jämfört med en butik i Hamilton.

Dagens sista stopp var vid Kerosene creek som är ännu en av dessa heta källor. Det fina med det här stället är att det ligger nära asfalterad väg samtidigt som det inte är alltför välkänt så det är ganska lugnt där. När vi kom fram var det perfekt temperatur i vattnet, ca 39 grader. Eftermiddagssolens strålar strilade genom lövverket ned mot den pool som fanns nedanför vattenfallet. Helt sagolikt! Det kändes som ett naturens thalasso-spa att stå under vattenfallet och få nackmassage.

22/3 Rotorua, del 1

Idag åkte vi med Adrian och hans trettonårige son till Rotorua, sydost om Hamilton, som är namnet på både en sjö och staden vid sjön. Vi var där för att besöka det geotermiska området och fick njuta av en lätt doft av svavel, åsynen av bubblande lerpölar och gejsrar samt känslan av varmånga och kallkondens mot skinnet. Som ni ser nedan gestaltar Jocke och jag varsin gejser.

På området fanns ytterligare en fantastisk attraktion. En mörk salong med en stor glasinhängad med gissa vad i? Jo, en livs levande kiwifågel. Vi blev alldeles hänförda av dess udda stil och urtidsaktiga gullighet. För det första var kiwisen mycket större än vi hade föreställt oss och för det andra rörde den sig som en tecknad figur, mjukt som ett däggdjur men näbbig som en pippifågel. O, så fin.

Hoppas Jocke kan fylla på med lite blogg och bild imorgon, men nu är det natt.

22/3 Pannkaksfrukost

Varje söndag ordnar Lee (vad vi skulle kalla amerikanska) pannkakor till frukost. Tillbehör: bacon, florsocker, citron, banan, yoghurt, lönnsirap, aprikos. Idag har hösten motats i grind så vi kunde begagna altanen igen.

Som man ser på bilden ovan läggs alltså alla tillbehör på samtidigt.